Avnjuter en kall Bishops Finger Ale, måste ju lära känna ale-sorterna lite bättre nu när jag ska starta bryggeri. Ale är en ölsort som bäst avnjutes långsamt och i trevligt sällskap. Lämpar sig synnerligen väl för lite halvkalla regniga kvällar och synnerligen oväl för ölhäveri en varm eftermiddag. Ale ger en varm mustig mättande skön känsla.
Och just det ja, upptäckte lite barnporrsajter idag. Man förstår varför folk är emot det, dålig porr där barnen inte bryr sig ett dugg om kvalitet utan bara om pengar och berömmelse. Nej stäng ner skiten säger jag.
c.
onsdag 29 april 2009
tisdag 28 april 2009
Mmm....Massage
Klassisk svensk massage idag. 60 minuters njutning tillsammans med en snygg söt svensk gymnasiestudentska som verkligen kunde sina saker. "Ta av dig till dina kalsonger" sade hon. Fast det märktes att hon ville säga "Ta av dig dina kalsonger". Hon ville inte massera låren upp till ljumsken, hon stannade strax ovanför knäna. Hon var nog orolig för att hon inte skulle kunna stå emot sina egna lustar om hon fortsatt ända upp. Stackars lilla tös, så kåt och het och ingen karl att få på hela dagen. Det är synd om de små liven ibland.
Jaja, livet är hårt för de stackars människorna.
c.
Jaja, livet är hårt för de stackars människorna.
c.
måndag 27 april 2009
Fy fan
Fastän man fått en guldspade eller två måste man kunna erkänna sina egna misstag. Man måste kunna erkänna att man har fel. En guldspade är ingen gudabenåndning som vissa verkar tro.
Jag blir trött på dessa guldspadevinnare. Senast var det denna lärare som inte kunde acceptera sitt eget misstag. Hans mattekunskaper var bedrövliga, men "nej nej, jag räknar så, och då är det det som gäller på tentan" fick jag som svar. Jag tolererar inte dessa översittatattityder bland lärarna. Vi är studenter som faktiskt kan tänka själva och ifrågasätta er. Tro inte att vi alltid har fel. Guldspadarna har blåst upp er till jättelika ballonger där erat självförtoende har fest inuti.
Kommande två år kommer jag göra allt för att sticka hål på era ballonger.
Varning.
H
Jag blir trött på dessa guldspadevinnare. Senast var det denna lärare som inte kunde acceptera sitt eget misstag. Hans mattekunskaper var bedrövliga, men "nej nej, jag räknar så, och då är det det som gäller på tentan" fick jag som svar. Jag tolererar inte dessa översittatattityder bland lärarna. Vi är studenter som faktiskt kan tänka själva och ifrågasätta er. Tro inte att vi alltid har fel. Guldspadarna har blåst upp er till jättelika ballonger där erat självförtoende har fest inuti.
Kommande två år kommer jag göra allt för att sticka hål på era ballonger.
Varning.
H
Ölbryggning
Idag har varit en sjuhelvetes lärorik dag: Har lärt mig brygga eget öl av min far.
Jag repeterar: Farsan har lärt mig hur man brygger eget öl. Detta är stort, större än vad man först kan ana. Jag är ett steg närmare total självhushållning, total frihet.
Känslan av att kunna brygga sitt eget öl är större än sex. Man är helt okrossbar, man är en gud, man äger universum när man kan göra sin egen öl.
Kanske blir det att man öppnar bryggeri och har gårdsförsäljning någon gång i framtiden? Eller flyttar vart man vill i världen och startar bryggeri? Överallt vill folk dricka öl.
Valmöjligheterna är oändliga. Kan man brygga eget öl så är man till sist helt fri.
c.
Jag repeterar: Farsan har lärt mig hur man brygger eget öl. Detta är stort, större än vad man först kan ana. Jag är ett steg närmare total självhushållning, total frihet.
Känslan av att kunna brygga sitt eget öl är större än sex. Man är helt okrossbar, man är en gud, man äger universum när man kan göra sin egen öl.
Kanske blir det att man öppnar bryggeri och har gårdsförsäljning någon gång i framtiden? Eller flyttar vart man vill i världen och startar bryggeri? Överallt vill folk dricka öl.
Valmöjligheterna är oändliga. Kan man brygga eget öl så är man till sist helt fri.
c.
lördag 25 april 2009
Vår
Slapp dag idag, skön dag. Tagit det lugnt, diskuterat, jobbat lite i trädgården (jordfräs, mäktigt), solat, käkat och bastat.
Solen värmer igen, man blir lika förvånad varje vår. Värmer upp kroppen efter en lång kall grå vinter. Sinnet vaknar till liv igen, man ser återigen verkligheten. Mitt medvetande går alltid ner på sparlåga i oktober, in i ett mörker, ett tillstånd av mental istid i sex månader där jag inte är särskilt medveten om tiden och tillvaron. Allt handlar om att hålla huvudet ovanför vattenytan, inte sjunka in under isen utan bara härda ut tills solen är tillbaka och värmer igen. Nu är jag tillbaka igen och mitt medvetande har gått in på en högre nivå. Jag kan lyfta blicken från marken och se något annat än bara 2 meter framför mina fötter. Långt borta är novembermörkrets eviga bärande på matkassar från Konsum i det bruna gatuslasket. Januaris melankoliska antiklimax och leda, februari som bara har snöoväder och töväder och helvetesmars med sina gråa glåmiga långtråkiga dagar.
De ljumma ljusa vårkvällarna har en alldeles speciell doft av hopp och längtan och sinnesro.
En lugn kvällspromenad på en grusväg genom en tallskog bredvid en skogssjö tillsammans med pappa och hans hund. Det är svårt att önska sig en bättre tillvaro än så.
c.
Solen värmer igen, man blir lika förvånad varje vår. Värmer upp kroppen efter en lång kall grå vinter. Sinnet vaknar till liv igen, man ser återigen verkligheten. Mitt medvetande går alltid ner på sparlåga i oktober, in i ett mörker, ett tillstånd av mental istid i sex månader där jag inte är särskilt medveten om tiden och tillvaron. Allt handlar om att hålla huvudet ovanför vattenytan, inte sjunka in under isen utan bara härda ut tills solen är tillbaka och värmer igen. Nu är jag tillbaka igen och mitt medvetande har gått in på en högre nivå. Jag kan lyfta blicken från marken och se något annat än bara 2 meter framför mina fötter. Långt borta är novembermörkrets eviga bärande på matkassar från Konsum i det bruna gatuslasket. Januaris melankoliska antiklimax och leda, februari som bara har snöoväder och töväder och helvetesmars med sina gråa glåmiga långtråkiga dagar.
De ljumma ljusa vårkvällarna har en alldeles speciell doft av hopp och längtan och sinnesro.
En lugn kvällspromenad på en grusväg genom en tallskog bredvid en skogssjö tillsammans med pappa och hans hund. Det är svårt att önska sig en bättre tillvaro än så.
c.
Lycka
Kvällsskogsjoggingtur plus bastu. Efteråt svensk polisdeckare på tv + mackor. Mitt upp i alltihop stannar jag upp och inser att just nu, just i detta nu, är jag lycklig. Lyckan finns i det enkla och vardagliga, okonstlade. Vardagslyxen som ett bastubad ger. Att sitta bredvid pappa i soffan och titta på en dålig film och höra honom snarka. Gå och lägga sig och veta att imorgon kommer bli som idag, slapp, behaglig, trygg. Utan att behöva bevisa något för någon. Veta att jag kan när jag vill. Veta att världen kan rämna, att världen kommer att rämna så småningom och att allt kommer att förändras, utan att oroa sig för det. Bara vara glad att jag är här just nu.
Imorgon har dom lovat sol på väderleksrapporten. Det kommer bli en skön dag.
c.
Imorgon har dom lovat sol på väderleksrapporten. Det kommer bli en skön dag.
c.
onsdag 22 april 2009
Storm
Det kommer att blåsa upp till storm. Ett oväder kommer att dra in över landet och världen. Ett kaos av bibliska mått. Fast det har inget med Bibeln att göra. Allt kommer att förändras i grunden. Allt som är kommer att upphöra att vara och det kommer att bli omöjligt att skilja sant från falskt, vän från fiende, dag från natt, det rena från det smutsiga. Allt kommer att kastas omkull, hamna upp och ner, smälta samman, ruttna bort, upphöra att vara. Världen kommer att ljuda av stridslarm och sirener och rök och damm och vinden kommer piska ett stinkande regn i ansiktet på de som slåss för sin överlevnad. Det kommer att bli ett tomrum, ett vakum under en kort period, där allt står stilla och är tyst. Folk kommer vända sina huvuden uppåt mot himlen för att få vägledning men ingen vägledning finns att få. Sedan kommer Mörkret ta över. Målmedvetet och självsäkert. Snabbt. Det Mörker som ger sken av att vara Ljuset. Människorna kommer att tro att det är Ljuset som äntligen kommit. Inte alla människor, men tillräckligt många. Det kommer att bli stabilitet igen, Ordning, äntligen.
När allt är över finns det ingenstans att fly. Mörkret finns överallt, över hela planeten. Historien skrivs om, det som varit har helt plötsligt aldrig varit. Det som är har alltid varit.
Stormens första vindar har redan börjat blåsa.
c.
När allt är över finns det ingenstans att fly. Mörkret finns överallt, över hela planeten. Historien skrivs om, det som varit har helt plötsligt aldrig varit. Det som är har alltid varit.
Stormens första vindar har redan börjat blåsa.
c.
måndag 20 april 2009
Vem är Anonym?
Vem är han/hon som kommenterade ett av de allra första inläggen? Finns denna främling kvar här bland oss? Den första utomstående personen som gjorde sin röst hörd. Svara mig, finns du kvar?! Finns det fler av er månne? Har vi redan en publik? Kan vi redan nu börja boka in en krogshow?
Frågor frågor frågor.
c.
Frågor frågor frågor.
c.
Promenad
Ikväll tog jag en promenad för att rensa huvudet och kroppen efter jobbet och slappna av. Jag gick ner till vattnet och ut på bryggan. Ensam där i mörkret och tystnaden rang plötsligt en kyrkklocka och jag blev så överraskad att jag nästan trillade i vattnet. Efter det gick jag hem och ingenting mer har hänt sen dess.
c.
c.
Apocalypse
Jag såg nyss Apocalypse Now, i ett streck. Jag blev knäpp och kom på att allt egentligen beror på oklara grunder. Precis som denna Solnavägskylt. Den står där på grund av att förhållandena är dåliga. punkt slut./H
Torsk på alkoholmyten
Jag torskade på alkoholmyten. Stenhårt, obevekligt, direkt efter första fyllan. Man var tretton bast, det var skolavslutning i sjuan och det var sommar och man hade bett två punkartjejer köpa ut ett sexpack folköl. Björne brygd 3.5 vart det, och tjejerna fick 20 spänn för besväret. Själv fick jag fick ett begynnande missbruksbeteende.
Att bli full första gången var som att kliva in i en helt ny värld. I den nya världen fanns bara glädje, harmoni och lugn. Allt var varmt och vackert. I den gamla världen fanns det jobbiga, det smutsiga och det hårda. I den nya världen var allt mjukt, det fanns inga hårda kanter, de var som bortslipade. Inte ens att snubbla över trottoarkanter, stenar och gropar gjorde ont. Hur kan man motstå en värld där inte ens ett blödande skrubbsår på knäet gör ont?
Alkoholmyten var stark där jag växte upp. Ju mer man drack desto häftigare var man, och desto roligare hade man. Att svepa en starköl på 30 sekunder och sedan oberörd ställa ner glaset var höjden av manlighet. Att bli så full så man spydde var också ett bevis på att man var någon att räkna med, någon som var cool nog att vara med i gänget. Normtrycket var starkt och den som en gång blev stämplad som tönt kunde aldrig komma tillbaka. Dom stackars satar som blev stämplade som töntar redan första terminen i sjuan fick en helvetisk högstadieperiod. Den som kunde dricka alkohol, och som kunde vara ute länge utan att föräldrarna brydde sig, hade ofta en given plats i gänget. Och just det ja, den som kunde fixa fram cigg eller bärs fick också vara med, på nåder.
Tiden gick, högstadiet tog slut men inlärningen satt kvar. Inlärningen att alkohol gör allt mycket roligare och bättre. Jag kan inte minnas en enda annan sak som jag lärde mig lika starkt på högstadiet som just det. Gymnasietiden med lite fester här och där, stegvis mer alkohol och vips var man arton och kunde gå på krogen. Supandet var riktigt hårt periodvis. Gymnasiet tog slut och supandet ökade. Det var sån bra ångestdämpning och sömnmedicin, i alla fall för stunden.
Tills sist kom Kraschen. Livet så som jag kände till det slutade existera över en natt.
Nu för tiden lappar jag ihop skärvorna av det som fanns som inte var alkohol. Skapar mig något nytt. Lär mig leva med mig själv. Super ibland, har inte alls lika kul som jag hade då. Super ändå. I alkoholen fanns ju min identitet och mitt jag. Hur lätt är det egentligen för en människa att ge upp sin identitet?
Jag är äldre nu. Kroppen tål inte lika mycket och det har blivit min räddning. Jag blir sliten av nästan ingenting. Om jag skulle tåla lika mycket nu som jag gjorde då skulle allt vara annorlunda. Nu har jag jobb och skola att sköta och det kräver att jag tar hand om min kropp.
Kommer det gå, kommer det hålla? Det vet jag inte, det vet ingen. En dag i taget, och det är härifrån och framåt. Först när jag ligger på min dödsbädd kan slutsatser dras och bokslut göras.
Jag hoppas att det är långt tills dess.
/ c.
Att bli full första gången var som att kliva in i en helt ny värld. I den nya världen fanns bara glädje, harmoni och lugn. Allt var varmt och vackert. I den gamla världen fanns det jobbiga, det smutsiga och det hårda. I den nya världen var allt mjukt, det fanns inga hårda kanter, de var som bortslipade. Inte ens att snubbla över trottoarkanter, stenar och gropar gjorde ont. Hur kan man motstå en värld där inte ens ett blödande skrubbsår på knäet gör ont?
Alkoholmyten var stark där jag växte upp. Ju mer man drack desto häftigare var man, och desto roligare hade man. Att svepa en starköl på 30 sekunder och sedan oberörd ställa ner glaset var höjden av manlighet. Att bli så full så man spydde var också ett bevis på att man var någon att räkna med, någon som var cool nog att vara med i gänget. Normtrycket var starkt och den som en gång blev stämplad som tönt kunde aldrig komma tillbaka. Dom stackars satar som blev stämplade som töntar redan första terminen i sjuan fick en helvetisk högstadieperiod. Den som kunde dricka alkohol, och som kunde vara ute länge utan att föräldrarna brydde sig, hade ofta en given plats i gänget. Och just det ja, den som kunde fixa fram cigg eller bärs fick också vara med, på nåder.
Tiden gick, högstadiet tog slut men inlärningen satt kvar. Inlärningen att alkohol gör allt mycket roligare och bättre. Jag kan inte minnas en enda annan sak som jag lärde mig lika starkt på högstadiet som just det. Gymnasietiden med lite fester här och där, stegvis mer alkohol och vips var man arton och kunde gå på krogen. Supandet var riktigt hårt periodvis. Gymnasiet tog slut och supandet ökade. Det var sån bra ångestdämpning och sömnmedicin, i alla fall för stunden.
Tills sist kom Kraschen. Livet så som jag kände till det slutade existera över en natt.
Nu för tiden lappar jag ihop skärvorna av det som fanns som inte var alkohol. Skapar mig något nytt. Lär mig leva med mig själv. Super ibland, har inte alls lika kul som jag hade då. Super ändå. I alkoholen fanns ju min identitet och mitt jag. Hur lätt är det egentligen för en människa att ge upp sin identitet?
Jag är äldre nu. Kroppen tål inte lika mycket och det har blivit min räddning. Jag blir sliten av nästan ingenting. Om jag skulle tåla lika mycket nu som jag gjorde då skulle allt vara annorlunda. Nu har jag jobb och skola att sköta och det kräver att jag tar hand om min kropp.
Kommer det gå, kommer det hålla? Det vet jag inte, det vet ingen. En dag i taget, och det är härifrån och framåt. Först när jag ligger på min dödsbädd kan slutsatser dras och bokslut göras.
Jag hoppas att det är långt tills dess.
/ c.
söndag 19 april 2009
I höstas, i den sista värmen, tog jag ett dopp i Brunnsviken. Det var årets sista av förklarliga skäl. Grejen var att det blev höst, det började regna. Så jag tog fram mitt paraply. Jag ville ju inte bli blöt när jag badade.Men sen kom vintern jävligt snabbt. Brunnsviken frös till is. Tydligen gör den det lätt av oförklarliga skäl.
Paraplyet blev kvar men jag hann stiga upp innan isen helt frös. Nu har äntligen våren kommit så nu har jag hämtat mitt paraply. Jag vill ju ha det nästa gång jag badar om det skulle börja regna.
Eller har du/ni som läser någon bättre förklaring på vad som egentligen hände med paraplyet?
/H
onsdag 15 april 2009
Jag är inte utvecklingsstörd
Att sammanfatta bloggen hittils är lätt men ändå svårt gjort. Jag väljer det lätta.
Den består av funderingar. Ibland går dom uppåt men ofta neråt. Vad är vitsen med att fundera? Det är något mänskligt som hör till, både positivt och negativt. Ibland blir man ju dock galen på funderingarna. Det är då jag skulle vilja vara utvecklingstörd (vilket jag bitvis redan är).
De utveklingsstörda man ser i rullstol som glider omkring med nån assistent verkar ju vara de gladaste personerna i världen. De skrattar typ jämt. De verkar inte oroa sig utan tänker som ett barn hela livet. Det skulle vara livet. Att slippa att tänka på räkningar och så vidare.
Men visst går de utvecklingstörda miste om mycket som jag som normal(?) person upplever. Det håller jag med om. Fast poängen är att de utvecklingsstörda inte vet att de inte går miste om detta och därmed inte grubblar över detta, vad jag vet iallafall.
Jag har gjort det lite enkelt för mig i detta inlägg när jag buntar ihop utvecklingsstörda. Dem som jag menar är de där som man ser, lite snea i ansiktet, fortfarande barn i sinnet, som går omkring och har kul hela dagarna.
Denna blogg skulle inte finnas om alla vore som dom. Och det kanske det finns vissa läsare som skulle glädjas av. Jag kan dock glädja er med att det snart dyker upp ett multimediainlägg från min sida. Det kanske tillochmed är något som man också kan lyssna på.
/hHh
Den består av funderingar. Ibland går dom uppåt men ofta neråt. Vad är vitsen med att fundera? Det är något mänskligt som hör till, både positivt och negativt. Ibland blir man ju dock galen på funderingarna. Det är då jag skulle vilja vara utvecklingstörd (vilket jag bitvis redan är).
De utveklingsstörda man ser i rullstol som glider omkring med nån assistent verkar ju vara de gladaste personerna i världen. De skrattar typ jämt. De verkar inte oroa sig utan tänker som ett barn hela livet. Det skulle vara livet. Att slippa att tänka på räkningar och så vidare.
Men visst går de utvecklingstörda miste om mycket som jag som normal(?) person upplever. Det håller jag med om. Fast poängen är att de utvecklingsstörda inte vet att de inte går miste om detta och därmed inte grubblar över detta, vad jag vet iallafall.
Jag har gjort det lite enkelt för mig i detta inlägg när jag buntar ihop utvecklingsstörda. Dem som jag menar är de där som man ser, lite snea i ansiktet, fortfarande barn i sinnet, som går omkring och har kul hela dagarna.
Denna blogg skulle inte finnas om alla vore som dom. Och det kanske det finns vissa läsare som skulle glädjas av. Jag kan dock glädja er med att det snart dyker upp ett multimediainlägg från min sida. Det kanske tillochmed är något som man också kan lyssna på.
/hHh
Samverkan, vad är det?
Vad är samverkan? Ett samverkansprojekt utan samverkan, vad blir kvar då?
Mycket tandgnisslande.
Främlingsrädslan växer sig starkare. Syndabockar letas och folk kontrollerar att de låst ytterdörren. Kanske grannen inte är att lita på, för en normal granne ler ju inte mot en när man möts i trappan? Han är nog ute efter något.
När allt slutligen ställs på sin spets synas vi av vårt eget samvetes genomträngande röntgenblick. Vi vet själva om våra bevekelsegrunder och konsekvenserna av våra handlingar och val förföljer oss ända till slutet.
Och från h. hörs ingenting.
/c.
Mycket tandgnisslande.
Främlingsrädslan växer sig starkare. Syndabockar letas och folk kontrollerar att de låst ytterdörren. Kanske grannen inte är att lita på, för en normal granne ler ju inte mot en när man möts i trappan? Han är nog ute efter något.
När allt slutligen ställs på sin spets synas vi av vårt eget samvetes genomträngande röntgenblick. Vi vet själva om våra bevekelsegrunder och konsekvenserna av våra handlingar och val förföljer oss ända till slutet.
Och från h. hörs ingenting.
/c.
måndag 13 april 2009
En påskaftonsdröm - fast en verklig sådan
En PET-flaska fylld till hälften med piss. Svettstinkande kläder med saltavlagringar från veckors arbete. Såriga skavsår på insidan av låren, gången blir kobent och stel. I folks blickar reflekteras mitt eget självförakt och min egen osäkerhet. I deras blickar syns även deras egen rädsla för att deras perfekta liv plötsligt ska rämna och tas över av Kaoset. Eller Ordningen. Jag representerar idén om Ordningen som håller ställningarna mot Kaoset. Sådant skrämmer alltid. Även mig. Ofta är Ordningen mer skrämmande än Kaoset.
När arbetsdagen är slut har ingenting av vikt uppnåtts. Jag är en dag närmare döden, jag har gått sönder ytterligare en liten bit och jag är lika ensam som igår.
Imorgon börjar allt om igen.
/c.
När arbetsdagen är slut har ingenting av vikt uppnåtts. Jag är en dag närmare döden, jag har gått sönder ytterligare en liten bit och jag är lika ensam som igår.
Imorgon börjar allt om igen.
/c.
fredag 10 april 2009
Det finns inget rent kvar...
Som titeln anger. Det finns inget rent kvar, det finns inget som kan kallas för smak.
Allt är smuts, allt har ruttnat, allt det som en gång var rent och värdigt är nu släpat i skiten och stampat på, bortslängt och hånat. Människovärdet har blivit människo-ovärde. Vår enda livsnäring har blivit utnyttjande, vi lever för att utnyttja och utnyttjas. Horan och torsken, en enda lång spiral av mänsklig degradering där båda lever av att förnedra den andre. Kränkandet av den andre är det enda som ger dem en gnutta ljus i deras livsmörker. Lögnen är en central del i denna sorgliga lek. Förneka, blunda, bortförklara och ljug för att kunna fortsätta. Allt medan det som en gång var du obönhörligen och oåterkalleligen ruttnar sönder inne i dig och ersätts av ett stinkande frätande mörker av självhat.
Om h. vill vara med och leka den leken är jag den siste att stoppa honom.
/c.
Allt är smuts, allt har ruttnat, allt det som en gång var rent och värdigt är nu släpat i skiten och stampat på, bortslängt och hånat. Människovärdet har blivit människo-ovärde. Vår enda livsnäring har blivit utnyttjande, vi lever för att utnyttja och utnyttjas. Horan och torsken, en enda lång spiral av mänsklig degradering där båda lever av att förnedra den andre. Kränkandet av den andre är det enda som ger dem en gnutta ljus i deras livsmörker. Lögnen är en central del i denna sorgliga lek. Förneka, blunda, bortförklara och ljug för att kunna fortsätta. Allt medan det som en gång var du obönhörligen och oåterkalleligen ruttnar sönder inne i dig och ersätts av ett stinkande frätande mörker av självhat.
Om h. vill vara med och leka den leken är jag den siste att stoppa honom.
/c.
Happy hour
Men du C. Jag har en fundering. Jag kanske har vädrat den med dig förut.
Jag har ju tagit massage några gånger. Det brukar vara sjukt skönt. Senast var väl i Tailand för min del. Det var en dam som masserade mina axlar, mot betalning såklart. Jag kände mig som en ny människa efteråt.
Sen erbjöd damens kollega mig en happy massage. Det var happy hour. Jag avböjde vänligt men bestämt. Men varför gjorde jag det?
Jag menar, jag skulle i så fall ha betalat henne för en tjänst där hon masserar vissa kroppsdelar för njutningens skull. Var det inte det jag just betalat för, när det gällde axlarna? Är det skillnad på kroppsdel och kroppsdel?
I dagens sexualiserade Sverige verkar det vara det. Därför anses det vara kvinnokränkande. Men vad är kränkningen? Jag skulle ju inte satt på henne. Det skulle varit en annan sak. Hon var ju ingen hora. Hon skulle bara ha masserat. Hon skulle ta betalt för att massera, inget konstigt med det. Ingen som tvingar henne till det. Det är hennes business.
Dock ville jag ju inte verka som en torsk. Jag går hellre på krogen och fixar nån brud som gör samma sak. Jag pröjsar inte för sånt där. Det handlar om hedern. Men se saken från hennes perspektiv och tänk på det. Det är ju bara massage på kroppen för njutnings skull. Precis som alla annan massage. Eller hur ligger det egentligen till C?
/H
Jag har ju tagit massage några gånger. Det brukar vara sjukt skönt. Senast var väl i Tailand för min del. Det var en dam som masserade mina axlar, mot betalning såklart. Jag kände mig som en ny människa efteråt.
Sen erbjöd damens kollega mig en happy massage. Det var happy hour. Jag avböjde vänligt men bestämt. Men varför gjorde jag det?
Jag menar, jag skulle i så fall ha betalat henne för en tjänst där hon masserar vissa kroppsdelar för njutningens skull. Var det inte det jag just betalat för, när det gällde axlarna? Är det skillnad på kroppsdel och kroppsdel?
I dagens sexualiserade Sverige verkar det vara det. Därför anses det vara kvinnokränkande. Men vad är kränkningen? Jag skulle ju inte satt på henne. Det skulle varit en annan sak. Hon var ju ingen hora. Hon skulle bara ha masserat. Hon skulle ta betalt för att massera, inget konstigt med det. Ingen som tvingar henne till det. Det är hennes business.
Dock ville jag ju inte verka som en torsk. Jag går hellre på krogen och fixar nån brud som gör samma sak. Jag pröjsar inte för sånt där. Det handlar om hedern. Men se saken från hennes perspektiv och tänk på det. Det är ju bara massage på kroppen för njutnings skull. Precis som alla annan massage. Eller hur ligger det egentligen till C?
/H
onsdag 8 april 2009
Inlägg utan avsändare
Nedanstående inlägg saknade bland mycket annat avsändare.
Det var c. som stod som avsändare och ingen annan.
/c.
Det var c. som stod som avsändare och ingen annan.
/c.
Det finns inget oklyschigt kvar
Det finns inget oklyschigt kvar. Som titeln anger. Alla ord är utnötta och utslitna. Dammiga. Dom har för länge sedan förlorat sin mening och innebörd. Vad som än skrivs så har det redan skrivits förut. Allt har tyckts och tänkts, stötts och blötts, vridit och vänts på. Vad man kallar sig betyder mindre än *valfri liknelse*. Detta projekt är inte ett projekt. Ordet "projekt" är i sig en klyscha och har förlorat sin mening. Det gäller för alla ord. Alla ord har förlorat sin mening och har därför samma betydelse, nämligen ingenting. Hur beskriver man detta ord "ingenting"? Hur sätter man ord på något som inte existerar. Hur sätter man ord på något som inte existerar när orden själva inte längre existerar? Alla ord kan lika gärna bytas ut mot ett tomrum. Innebörden i en text är densamma som i detta tomrum. Våra ord är lika tomma som . Orden finns bara kvar som en kvarglömd relik från en tid då tiden var ny, en påminnelse om en tid som vi inte längre .
En odiss är en odiss är en odiss. .
Detta är ett mulitmediarapporteringsforum. Utan multimedia. Utan forum. Utan rapportering.
En odiss är en odiss är en odiss. .
Detta är ett mulitmediarapporteringsforum. Utan multimedia. Utan forum. Utan rapportering.
Det är ingen blogg det här
Jag noterar att C satt sin agenda. Eller jag hoppas det är en oagenda. Att rapportera från din verklighet låter klyschigt. Men du kanske gör det på ett oklyschigt sätt. Ett nytt sätt. Från din surrealistiska verklighet kanske. Eller från sin overkliga verklighet.
I övrigt tycker jag att vi inte ska kalla oss för bloggare. Vi skriver ingen blogg. Det finns för mycket negativt i det ordet.
Vi skriver en odiss. Vi odissar. Kom ihåg det. Men man får dissa också, alltså o-odissa.
Ge mig nu en rapport från din verklighet, så ska jag komma med en rapport från min.
/H
I övrigt tycker jag att vi inte ska kalla oss för bloggare. Vi skriver ingen blogg. Det finns för mycket negativt i det ordet.
Vi skriver en odiss. Vi odissar. Kom ihåg det. Men man får dissa också, alltså o-odissa.
Ge mig nu en rapport från din verklighet, så ska jag komma med en rapport från min.
/H
tisdag 7 april 2009
Detta är mitt första och osista inlägg!
Jag heter c och detta är mitt första blogginlägg någonsin. Tack vare min okompis h har jag denna möjlighet att blogga. Ni är redan uttråkade och det hedrar er. Men jag gör inte detta för er skull utan för min och det förnedrar mig. Rim.
Jag har en agenda och det är detta:
Att rapportera direkt från min verklighet.
Detta är något helt nytt som aldrig inträffat förut. Men jag kommer alltså att publicera bilder, filmer och intervjuer direkt från källan: min verklighet.
Ni som är med mig så här långt: gå.
Ni andra: Välkomna.
Jag ser fram emot att göra denna resa med er.
Med kärlek,
C.
Jag har en agenda och det är detta:
Att rapportera direkt från min verklighet.
Detta är något helt nytt som aldrig inträffat förut. Men jag kommer alltså att publicera bilder, filmer och intervjuer direkt från källan: min verklighet.
Ni som är med mig så här långt: gå.
Ni andra: Välkomna.
Jag ser fram emot att göra denna resa med er.
Med kärlek,
C.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)