Vi har en så kallad demokrati, menar C. Där alla ska behandlas lika, fastän de inte gör det. Vi har problem miljön, menar forskarna. Problem som håller på att kvadda vår planet. Ekonomin går åt helvete, påstår nyhetsankaret. Jag bör oroa mig menar hon. Och visst fan gör jag det. Sen är det politiken. Helst ska jag hata de som styr för att de är dumma. Men orka. Och vem ska styra nästa gång? Min röst måste vara smart, jag ska kunna argumentera för mitt val. Sen är det mord och skit som händer, bränder, massa jävla elbolag att välja mellan, tusen bloggar att läsa om man bara skulle orka, där allt diskuteras sönder.
Jag trodde det var bra, men nu tror orkar jag inte. Jag vill bara stå i en stor folksamling och slukas upp av en talare. Jag vill helt, tillsammans med alla andra, ge mig hän åt det stora ovanför massan. Vi ska alla lyssna på den goda talaren, artisten, prästen, mannen med budskapet, den vise eller bara han som har störst käft. Och tro på det utan att tänka två gånger. Enkelt. Bra. Hälsosamt. Effektivt.
Masspsykos
Jag vill lita på hanhon som talar. Bara ta in det. Någon med en oerhörd förmåga att nå ut, någon med en oerhörd pondus, någon som kan övertala mig om att allt kommer gå bra. Något som är större, bättre, smartare och enklare än den vanliga trista gången på Tellus. Något som ger mig tron på att världen kan förändras, och att jag inte behöver oroa mig.
Är det du C, som jag söker?
/Håå aaa ennn esss
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar