Vad Vill Arbetarrörelsen?

Det har varit tyst från denna blogg ett tag. Är det sommarlunken eller är även denna odiss på väg att falla, precis som resten av samhället?

C. har varit på sitt konspiratoriska och uppjagade politiska humör ett tag. Nu är det dags för en stunds katharsis på denna odiss:

Vad vill arbetarrörelsen?


Svaret på denna fråga bestämmer vår framtid under all överskådlig tid. Tyvärr tycks det inte finnas något svar eftersom arbetarrörelsen själv inte verkar veta vare sig in eller ut. Allra minst våra kära Mona S.


Arbetarrörelsen verkar mest intresserad av att fraternisera med mediakåta hbt-personer och hustrustenare från jordens alla skitländer. De nya idealen verkar vara att det ska löna sig att "tappa bort" sitt pass och sedan uppbära olika ekonomiska bidrag tills man dör. Eller att låta bråkiga elever få styra en hel skola med maffiametoder medan lärarna hukar i lärarrummet, rädda att bli avskedade om de råkar ryta i lite för hårt, eller hålla upp en hand i försvar när de blir misshandlade. Och givetvis ska inte eleverna ha betyg, det kan ju sätta en stämpel på och sortera ut dem som inte får bra betyg. Sådant är ju orättvist. Andra ideal verkar vara att samhället ska vara ett rättslöst vakum där varken polis, åklagare, domstolar eller kriminalvård ska ha resurser, krav eller kunnande nog att garantera medborgarna rimlig säkerhet. Eller ett avskaffat försvar så att landet inte kan försvaras, samtidigt som den store björnen i öster börjat vakna och snart är sugen på frukost.


Det kan knappast ha varit detta som arbetarrörelsens pionjärer tänkte sig när de började förverkliga sin vision om ett demokratiskt, humant och värdigt folkhem. De hade helt andra ideal: Arbete, rättvisa betyg, laglydighet, nykterhet, bildning, solidaritet, idrott,sunt leverne och ett försvar för att hävda landets rätt att existera och folkets rätt att själva få välja sina ledare.

Kort sagt: Gör din plikt, kräv din rätt.


Om arbetarrörelsen ska ha någon chans att få tillbaka makten, och kunna skapa ett drägligare liv för den stora skara människor som bara vill leva i fred och frihet och ha det allmänt bra, måste den återgå till de grundläggande idealen. Back to basics.

Det kommer aldrig gå så länge Mona S. sitter på ordförandeposten. Detta vet dom själva men det är ofeministiskt att säga det högt. Och allt som inte är politisk korrekt ska tigas ihjäl.

Nej, missnöjet sjuder ute bland folket i landet. Snart är gränsen nådd och då gäller det att ha bunkrat vatten, mat och mediciner för det kommer bli både blodigt och långvarigt.


c.