stöveltidning

Trots att jag hade vanliga skor på mig stövlade jag häromdagen (nej, det var kväll faktiskt) in på skoltidningens redaktion. Jag var, och är, förbannad på dem. De skriver som krattor, hänger ut folk. De är helt jävla befriade från kompetens.

Jag står för det.

Så jag stövlade in där som sagt, utan stövlar, och möttes av skitstövlarna som satt runt ett cirkelrunt bord. Jag visade inte mitt missnöje. Jag tog snällt, så som man ska göra i fina sällskap, en kopp kaffe och kaffebröd (vadå bröd, det är väl fan mer en bulle?). Jag var snäll, erbjöd mig att skriva, fick skriva, och ska skriva, för nästa nummer.

Idioterna frågade inte ens vem jag var, var jag kom ifrån eller vad som gjorde mig lämplig för uppdraget. Och det var tur. För nu ska den där förbaskade tidningen utnyttjas.

Odissarna är som alla vet en åsiktsmaksin i det dolda. Och vi kommer fortsätta jobba i det dolda. Fast vår verkan, och våra idéer ska spridas - exempelvis i den där förbaskade skoltidningen.

H