Kristen är jag inte, inte på något sätt, och jag anhänger inte heller på någon annan religion, men jag gillar kyrkor. Men inte för att de, tex likt Engelbrekts kyrka, är så extremt maffiga och storslagna eller, likt Sofia kyrka, så extremt väl placerade i sin omgivning att de ser ut att vara en naturlig utväxt av jorden de står på eller, likt Uppsala domkyrka, har valv som inifrån skådade får mig att tappa andan.
Nej, jag brukar smyga in, sätta mig på den näst bakersta bänken och bara titta, och lyssna - på orgeln. The king of instruments. Och vara, utan att behöva prestera, eller konsumera.
Just därför gillar jag också bibliotek. För där kan jag slå mig ner bland böckerna, inte för att läsa dem, men för att bara få hänga lite. Fördriva lite tid, lyssna på prasslet när sidor vänds.
Och det gör så ont när jag hör om nedskärningarna från komunens sida i biblioteken och dess personal. Det gör ont när jag hör att kyrkor måste stängas. För då måste jag gå och spendera tiden på gatan, eller än värre i köpcentrumen, och där vill bara alla, ja precis alla, lura av mig mina pengar.
Det är nutidens religion jag talar om, en ljugandes, mörk och extremt oärlig religion. Och när jag tänker på det känner jag såhär:
Fast så här skulle jag givetvis inte känna om jag hade pengar i plånboken i fickan.
av H
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar