Att våga gå emot det man tror på om det man tror på är osant. Att våga pröva sina ståndpunkter inför kritiska resonemang. Att förutsättningslöst granska de teser man bekänner sig till och förkasta teserna om de är falska. Det är allt som intellektuell slapphet inte är.
Att ständigt slingra sig. Att byta ämne. Att introducera nya begrepp och nya definitioner när ens argument inte längre räcker till. Att tala nedlåtande till de som inte håller med en. Detta måste vara definitionen av "journalistik"?
/c.
torsdag 14 april 2011
lördag 26 mars 2011
Kalcium ht och kalcium dit
Det är intressant det där med mig. Och dig. Komunikationen emellan. Den som hänger i luften, eller ligger på pappret. Jag har ju ett skallben som utgör min yttre gräns. Därefter finns inte jag, utan bara min kommunikation. Skallbenet håller mig kvar i en bur, jag kan inte fly, men jag kan genom två små springor snegla ut, se på utsidan. Jag ser hur min kommunikatiopn sprider sig. Men skallbenet är också mitt skydd. Att springorna bara är två är jag tacksam för. Är också tacksam över min stora starka benstomme som jag fick av en mor som tvingade i mig en jävla massa mjölk i ung ålder. Kalcium som gör skallen starkare.
Men inte vet jag.
Kanske inte borde druckit så mycket mjölk, eller kanske borde druckit mer. Antingen eller.
Kommunikationen: antingen är den för omfattande eller alldeles för svag. Mellanläget är svårt att hitta.
Men jag antar att vi bara måste anpassa oss.
Och det gör jag. Och du.
tisdag 22 mars 2011
Fördelen med att vara vig
Såg idag en liten kråka, eller möjligtvis kaja, som bajsade. Jag såg rumpan och den vita sträng som långsamt, liksom segt, tog sig några centimeter ner och la sig på marken. Sen flög fågeln iväg.
I söndags såg jag motsvarande händelse men med en hund i huvudrollen. Jag vet inte vad det var för slags hund. Men jag satt i en bil som rörde sig framåt i maklig fart och hundägaren hade tagit sig ut mot refugen med hunden i koppel och där stod nu alltså hunden med rumpan i det fina vädret vänd mot körbanan och min syn träffade självklart analen. Det kom ut diaré. Mer hann jag inte se, för jag satt som sagt i en bil som rörde sig i maklig fart.
I somras beskådade jag dessutom det intressanta fenomenet när mänsklig avföring lämnar anus och tar sig ut mellan skinkorna. Jag höll näsan då, när människan som låg där framför mig gjorde det mänskligaste som finns.
Jag har sett mitt eget bajs, men aldrig i det ögonblick det lämnat min egen röv. Har alltså aldrig sett mitt anus fyllas med bajs från insidan, bajs som vill ta sig ut ur den trånga tarmen med riktning mot kloakernas fåfänga frihet. Tyvärr är jag inte så vig att jag kan böja mig ner och se föloppet, men om jag vore skulle jag nog börja med att suga av mig själv.
/ - /
måndag 14 mars 2011
Tre olika tankar.
Thaitjejer är roliga. Dom pratar konstig engelska, tänker i konstiga banor, lagar konstig mat. Man kan skämta konstigt med dom.
Japan har det jobbigt nu. Hur ska det gå med all japansk porr, ligger den produktionen också nere? Stackars japaner, stackars japanporr-älskare.
Två terrordömda somaliesvenskar frikända av enig hovrätt. Tydligen gäller lagen lika för alla, både svartskallar och vita svenskar. Allt är inte kört trots allt, är min tanke.
/c.
Japan har det jobbigt nu. Hur ska det gå med all japansk porr, ligger den produktionen också nere? Stackars japaner, stackars japanporr-älskare.
Två terrordömda somaliesvenskar frikända av enig hovrätt. Tydligen gäller lagen lika för alla, både svartskallar och vita svenskar. Allt är inte kört trots allt, är min tanke.
/c.
lördag 5 februari 2011
London Porter
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
